fridahellstadius

Igår klockan halv nio, efter frukost, gick jag tillbaka till min säng för att läsa. Jag upptäckte att jag fortfarande var väldigt trött och bestämde mig för att låta ögonen slockna. Tre timmar senare vaknar jag trött men går upp och tränar. "En oskyldig sovmorgon kan inte skada, jag fick ändå gjort det viktigaste på dagsschemat idag" var tanken och det är svårt att inte intyga. Vad jag däremot inte visste var att min "oskyldiga" sovmorgon inte var så oskyldig som jag först velat tro, visst gjorde den mig utvilad, hur utvilad skulle visa sig på kvällen. 

 

För när jag skulle sova igårkväll så gick det inte, det gick inte hur jag än försökte. Jag skruvade mig åt alla håll, ju mer jag försökte ligga still desto mindre gick det. Hade jag täcket på kroppen var det alldeles för varmt och tog jag av det gick det max en halvminut innan jag frös. Under tiden jag försökte somna hann jag läsa bok, ligga och vänta, gå runt och kolla el-uttag i hela huset, ligga och vänta, läsa lite mer, försöka ligga still, gå till köket, kolla klockan, äta kakor och mjölk, sitta och vänta, äta två mackor, googla "varför kan jag inte sova inatt", stressas av klockan, sätta på en film, se en bit, stänga av och slutligen somna. Allt detta inom en tidsradie på drygt fem timmar. Ni kan undra när jag somnade i såna fall? Senaste gången jag kollade klockan var hon 03:58, nästan fyra alltså och inte var jag någott tröttare då. Jag vaknade vid halv åtta igen, lika pigg och kunde inte somna om en gång till. Den här gången hade jag tålamod att vänta, vid åtta gick familjen upp och jag med dem, något mer uppskruvad och förundrad än de andra men precis lika utvilad och pigg i sinnet. 

 

Hela dagen har jag nu genomlevt i väntan på att falla i bitar av trötthet men påhittet verkar inte ha påverkat min hälsa alls, förunderligt och inte ett dugg trovärdigt. Jag har i varje fall kommit till insikt att jag under mitt livs senaste 30 h har jag sovit 3,5. Tre och en halv timme på mer än ett dygn, jag trodde det bara var gamers och knarkare som sov så lite men nu kan man tydligen räkna mig till skaran. 

 

Dock ser jag allvarligt på situationen och gör ett nytt försök att somna ikväll, för jag känner på mig att detta inte är ett koncept som håller i längden. För det andra: om det här är vad jag har att vänta mig av en sovmorgon tror jag att jag avstår från sådana ett tag framöver. Åtminstone tills efter O-ringen.

 

Puss, godnatt och sov gott!