fridahellstadius

Inatt snöade det, imorse när jag vaknade snöade det, tungt och blött. När jag åkte till skolan snöade det fortfarande och även när jag åkte hem därifrån. Stora, tunga, ihopklumpade snöflingor landade som bomber från himlen i huvet, på jackan, väskan och från marken plaskade det upp snö som sköljde fötterna med vatten underifrån.

Så. Jag brukar aldrig klaga på snön men idag var den liksom under attack. Ett trecentimeter tjockt slasklager täckte varje kvadratmeter av marken och har man lätt att visualisera slush så var det exakt den konsistensen på marken fast vit och utan smak.. Vem vill cykla i slush samtidigt som det kommer mer från himlen? 

För att komma till saken så gav jag mig ut i slasket igen, denna gång med resväska och ner till tåget mot Södertälje. Där rådde samma ledsna väder med himlen mulen och mörk. Det resulterade i sin tur till ett väldigt mörker inomhus och jag blev trött som på kvällen. Men det var dag och klockan var tre. Jag och pappa tänkte springa "så länge det var ljust ute" (som man brukar kunna säga vid den här tiden) och det gjorde vi. I mörkret.. Men plötsligt var allt rosa. Himlen blev rosa, luften bröt i rosa och vägen vi sprang på speglades i den rosa himlen, vilket var underbart!